Beredskap Gävleborg

Synpunkter gällande förslaget om detaljplan Överhärde 63:1 m.fl., Rörbergs flygplats DNR:18SBN344

• Vi bestrider Gävle Kommuns uppfattning om att översiktsplanen inte motsäger detaljplanen och hävdar att översiktsplanen måste ändras före beslut om antagande av detaljplan:
  
  I ”Översiktsplan Gävle Kommun år 2030 med utblick mot 2050” står Gävle Flygplats omnämnd flertalet gånger. På alla ställen där den nämns står det att den lever kvar men att det är bolaget Gävle Flygplats AB som skall avvecklas. Detta innebär att instrument inflygningsmöjligheterna avvecklas och att flygplatsen lever kvar som en s.k. ”vackert väder” flygplats. Detta var också det som informerades om i både tv, radio och tidningar.
  
  Se även Plan och bygglagen (2010:900) kap 4. 33 § punkt 5:
  
  ”Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av
     1. planeringsförutsättningarna,
     2. planens syfte,
     3. hur planen är avsedd att genomföras,
     4. de överväganden som har legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser, och
     5. om planen avviker från översiktsplanen, på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen”
  
  Översiktsplaner får dock ändras men skall då samrådas. När det gäller samråd om förslag kan man läsa i Plan och bygglagen (2010:900) kapitel 3. 9 §:
  
  ”När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan eller ändring i planen ska kommunen samråda med länsstyrelsen samt med de berörda kommuner, regionplaneorgan och kommunala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering. Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, de andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet.  Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.  Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skälen för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt.”
  
  

• Vi hävdar därför att eftersom detaljplanen inte stödjer översiktsplanen så måste Gävle kommun göra en ändring av översiktsplanen för att beslut om godkännande av detaljplanen skall kunna tas. Eftersom Gävle kommun i dagsläget inte har för avsikt att ändra översiktsplanen, så det finns heller ingen laglig grund för att detaljplanen kan komma att godkännas.
  
  I plan och bygglagen Kap. 3. Om Översiktsplan kan man läsa följande under Utställning och granskning av kommunens förslag:
  
  

”12 § Kommunen ska ställa ut planförslaget under minst två månader”.

”24 § Om ett förslag till ändring avser endast en viss del av kommunen, får kommunen, i stället för att ställa ut det enligt 12 §, anslå en kungörelse om förslaget på kommunens anslagstavla och föra in kungörelsen i en ortstidning. Kommunen ska hålla förslaget, samrådsredogörelsen och i förekommande fall miljökonsekvensbeskrivningen tillgängliga för granskning. Av kungörelsen ska det framgå

1. var området som avses med ändringen ligger,

2. var förslaget finns tillgängligt för granskning,

3. att den som vill granska förslaget och lämna synpunkter får göra det inom en viss tid (granskningstid) som ska vara minst sex veckor, och

4. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas”.

• Eftersom Gävle kommun är skyldig att ändra översiktsplanen innan beslut om godkännande av detaljplanen kan ske, så måste även kommunen i samband med det redovisa alla konsekvenser av ändringen. Ingenstans har kommunen redovisat de faktiska konsekvenserna som uppstår eller hur man skall lösa dessa sett ur nationellt, regionalt, mellankommunalt perspektiv. (Se ovan Plan och bygglagen (2010:900) kapitel 3. 9 §).
  
  

• Kommunen har inte redovisat hur det påverkar krisberedskapen, samhällsnyttigt flyg och övrigt flyg samt hur kommunen tänkt lösa dessa konsekvenser.
  
  

• Vare sig Gävle kommun eller Region Gävleborg har redovisat någon uppföljning/utredning om vad konsekvenserna verkligen blev då ambulansflygverksamheten upphörde på Gävle Flygplats. Vi kräver därför en sådan utredning innan beslut om antagande av detaljplanen tages.
  
  

• Det har ju även miljömässiga konsekvenser för Gävleborgs invånare men även för alla sveriges invånare då fler stora skogsbränder kommer uppstå med ökade koldioxidutsläpp som följd.
  
  

• Det har även konsekvenser för Gävleborgs alla skogsägare och skogsbolag. Förutom att deras ”livsverk” brinner upp i större omfattning än tidigare så kommer deras försäkringspremier höjas.
  
  

• Med stor sannolikhet kommer även liv-, olycks- och sakförsäkringar för Gävleborgs invånare också att påverkas, då större skogsbränder också slukar hus, fordon och ibland även liv.
  
  

• I Miljökonsekvensbeskrivningen finns inte några konsekvenser beskrivet om den kraftmatning (luftkabel eller markkabel) som kommer krävas om området skall ha energiintensiva verksamheter. Denna kraftmatning kommer ju starkt påverka miljön (exempelvis genom strålning och förändrad lanskapsbild) och måste därför tas med i miljökonsekvensbeskrivningen i detaljplanen, dvs. inte senare i samband med bygglovet som Gävle kommun avser göra. Detta är ett krav enligt Plan och bygglagen (2010:900) kapitel 2 och 3.
  
  

• På sidan 5 i bilagan ”Undersökning om betydande miljöpåverkan” kan man läsa om att detaljplanen inte påverkar vare sig rekreationsområden eller övriga friluftsintressen. En skoterled i närheten av flygplatsen nämns konstigt nog. Ingen utredning om hur vare sig rekreationsflygning-, tävlingsflygning- eller modellflygningsverksamheterna på flygfältet har gjorts. Vi kräver att konsekvenserna för dessa verksamheter utreds och att en lösning för dessa verksamheter tas fram.
  
  På flygfältet förekommer motorflyg, segelflyg, motorsegelflyg, modellflyg, ballongflyg, helikopterflyg, gyrokopterflyg, skärmflyg, fallskärmshoppning m.m. En stor del av detta är rekreations- och tävlingsverksamhet. Dessa verksamheter utövas naturligtvis av klubbmedlemmar på flygplatsen, men en stor del är också gäster, turister och besökare från andra kommuner, andra län och ibland även från andra länder. Klubbarna på flygplatsen erbjuder därför också övernattningsmöjligheter, uteplatser, grillplatser, lekplatser med gungor och sandlådor just för att det handlar om rekreation i en fin miljö med stora öppna ytor och närhet till natur t.ex. till en fin bäck (Spikåsbäcken) m.m.
  
  Att bortse helt från detta och därför inte ens nämna detta i undersökningen är ett resultat av att Gävle kommun medvetet valt att inte se flygklubbarna som en intressent i frågan om avvecklingen. Klubbarna har medvetet hållits utanför detta. Vi kräver därför en utredning kring klubbarnas rekreaktions- och tävlingsområde (idrottsplatsen) och hur klubbarna / gästerna / tävlande påverkas om detaljplanen genomförs. Vi kräver också att Gävle kommun redogör för hur klubbarnas verksamhet skall kunna fortsätta utan inskränkningar. Denna utredning skall genomföras innan beslut tages vilket också är ett lagkrav.
  
  

• Ingenstans redovisas det buller och CO2 utsläpp som kommer genereras då reservkraftaggregaten startas till dessa energiintensiva verksamheter (nämns i dokumentet ”Undersökning om betydande miljöpåverkan”). Det finns bara vagt beskrivet att bullret skall belysas i planarbetet. Vi anser att det är av högsta vikt för boende i närheten att bullernivåerna samt omfattningen av dessa utreds innan beslut om detaljplan tages. Att sedan inte ens nämna hur mycket dessa dieselaggregat kommer förbruka per år bara genom att provköra dom och hålla dom i trim är anmärkningsvärt. Det är avsevärda mängder om man tittar på befintliga anläggningar med serverhallar. Siffror nämns där som är mer än vad flyget på Gävle Flygplats förbrukat årligen. Vi kräver därför att detta utreds och offentliggörs innan beslut.
  
  

• Gävle kommun påstår att ett markanvisningsavtal tecknades hösten 2018 med en intressent gällande Överhärde 63:1 m.fl. Detta måste då ha varit ett s.k. direktanvisningsavtal eftersom inget anbudsförfarande eller tävlingsförfarande ägt rum. Enligt det vid denna tidpunkt gällande styrdokumentet ”Riktlinje för markanvisningsavtal” (utgiven av kommunledningskontoret och beslutat av kommunfullmäktige 2016-04-25), så kan direktanvisningsavtal endast tecknas ”i de fall där kommunen har byggklar mark att anvisa och det inte finns något behov av att infordra anbud eller att genomföra en markanvisningstävling”. I detta fall kan inte fastigheterna Överhärde 63:1 och Överhärde 63:2 betraktas som byggklar mark då dessa fastigheter just nu är en flygplats och heller inte har en gällande detaljplan som säger någonting annat. Vi kräver därför att direktanvisningsavtalen gällande nämnda fastigheter ogiltigförklaras. Det nya styrdokumentet ”Riktlinjer för markanvisning Gävle kommun Revidering 2018. 17KS464. Antagandehandling” antogs 2018-12-10 av kommunfullmäktige, dvs. senare än direktanvisningsavtalet skrevs.
  
  I dokumentet från 2016 kan vi också läsa följande om direktanvisningsavtal och prissättning ”Priset baseras på en oberoende expertvärdering som genomförs innan försäljningen”. Försäljningspriset för fastigheterna Överhärde 63:1 och Överhärde 63:2 m.fl. skall således vara enligt dessa oberoende värderingar. M.a.o. finns det inget förhandlingsutrymme för intressenten gällande priset. Det finns således ingen som helst anledning för Gävle kommun att sekretessbelägga värderingarna. Det är värderingspriset som gäller och ingenting annat oberoende vilken intressent det är som frågar. I annat fall skall fastigheterna ut på anbud. Vi kräver därför att värderingarna i sin helhet offentliggörs innan beslut om detaljplanen tages. Detta så att Gävle kommun inte säljer Gävles invånare och skattebetalares mark till underpris.

• I det vid den tiden styrande dokumentet ”Riktlinje för exploateringsavtal Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-04-25 § 10” kan man läsa under kapitel 3.5 följande: ”Exploatören åläggs att vidta eller finansiera åtgärder för anläggande av gator, vägar och andra allmänna platser samt anläggningar för vattenförsörjning och avlopp samt andra åtgärder nödvändiga för att detaljplanen ska kunna genomföras om åtgärderna är rimliga i förhållande till exploatörens nytta av planen.”. Detta innebär att det i exploateringsavtalet skall vara inskrivet att det är intressenten som skall betala för t.ex. kraftmatning (luftledning eller markkabel) från ställverket stackbo till tänkta byggnader på flygplatsområdet. Det är således inte skattebetalarna som skall beskosta detta. Vi kräver därför att Gävle kommun offentliggör vilka delar intressenten respektive vilka delar Gävle kommun dvs. skattebetalarna skall betala innan detaljplanen antages. Detta framgår inte av underlaget som nu presenterats.
  
  

• Den rapport vi erhållit kring förekomst av tjärasfalt (PAH16) är daterad långt senare än de miljöbilagor som hör till detaljplansförslaget. Antingen så skrevs dessa bilagor utan att någon analys gjorts eller så finns det en tidigare provtagning som vi inte fått tagit del av trots att vi efterfrågat rapporten.
  
  Vi kräver därför att tagna markprover med avseende på förekomst av tjärasfalt (PAH16) samt även mark- och vattenprover för naftalen (skumsläckningsmedel) skall redovisas i sin helhet dvs. vi vill veta exakt var dessa prover är tagna (koordinater), på vilket djup de är tagna samt hur analysen gått till. Vi kräver också att beställningarna till dessa markprover offentliggörs så att inga tvivel råder kring kravställningarna för genomförandet och analysen av dessa markprov. I annat fall kräver vi förnyade provtagningar/analyser/ offentlig redovisning m.a.p. förekomst av tjärasfalt och naftalen innan antagande av detaljplanen kan ske.
  
  

• Vi kräver en utvidgad inventering (min 1 års tid) av förekomst av växt-, insekts-, djur- och fågelarter. Detta för att få en komplett bild av förekomst av alla arter som förekommer på flygplatsen och som är det sätt som man vanligtvis utför den här typen av inventeringar. Då kommer även registrering av exempelvis häckande fågelarter kunna utföras. Den inventering som utfördes gjordes på en och samma dag (26:e september). Inga fågelarter häckar vid den tiden på året så vitt vi vet. Vi själva och även andra personer har exempelvis noterat häckande tranor på området vilket inte finns beskrivet bilagorna. M.a.o. så är denna inventering inte tillräcklig. Vi kräver som sagt en komplett utvidgad inventering med åtgärder som redovisas offentligt innan antagande av detaljplanen kan ske.
  
  

• I december 2016 gick även MSB ut med ett brev till samtliga kommuner. I januari 2017 skickades också ett motsvarande brev till landstingen. Bakgrunden var inget beslut eller direktiv från regeringen kopplat till kommuner/landsting, utan det var helt på MSB:s eget initiativ och byggde på att regeringen i december 2015 beslutat att planeringen för höjd beredskap skulle återupptas. I brevet kan man bl.a. läsa följande: ”MSB anser att ytterligare avveckling av anläggningar, materiel m.m. för civilt försvar skall upphöra”. Man kan också läsa att ”I särskilda fall kan avveckling eller försäljning vara motiverat men då måste först dialog ske med MSB och ansvarig länsstyrelse”. Detta var alltså långt före Gävle kommun bestämde sig för att tolka kommunfullmäktigebeslutet 2016-11-21 som att det gällde en total avveckling av flygplatsen. (Källa: Information om civilt försvar_kommuner_dec2016_slut.pdf).
  
  Vad vi vet så har ingen ny dialog förts med vare sig MSB eller länsstyrelsen i samband med att Gävle kommun tog beslutet att avveckla flygplatsen helt. Vi vet däremot att både MSB och Länsstyrelsen i utredningen som föregick beslutet i kommunfullmäktige 2016-11-21 uttalade sig negativt (dvs det blir inte bra) om instrumentinflygningsmöjligheterna avvecklas. Att flygplatsen skulle avvecklas helt kommenterade dessa inte alls då det inte framgick att det kunde bli aktuellt senare.
  
  Vi kräver med anledning av ovanstående nämnda brev därför att Gävle kommun inhämtar (om inte detta redan gjorts) MSB:s, Länsstyrelsens, FFK:s och även Försvarsmaktens godkännande om en total avveckling av Gävle flygplats och offentliggör dessa godkännanden innan ett antagande av detaljplanen kan ske.

• När flygplatsen byggdes så bekostades 1/5-del av försvarsmakten (sveriges skattebetalare). Resten bekostades av berörda kommuner (skattebetalarna) där av naturliga skäl den största kommunen Gävle stod för största andelen. Tanken var att länets invånare och kommuninvånarna skulle ha användning av flygplatsen både för persontransporter, samhällsnyttigt flyg och krisberedskap. Persontransporterna avvecklades senare men flygplatsen har använts och används fortfarande av samhällsnyttigt flyg och krisberedskapsflyg. Vi anser därför att Gävle kommun har en skyldighet mot länets alla invånare att redovisa hur behovet av det samhällsnyttiga flyget samt krisberedskapen på ett fullgott sätt kan möjliggöras även i framtiden om flygplatsen avvecklas. Vi anser att denna rapport i sin helhet skall redovisas offentligt innan antagande av detaljplanen kan göras.
  
  Vi anser också att vid en eventuell försäljning av flygplatsen skall försäljningsintäckterna fördelas procentuellt lika som den var vid investeringen till berörda kommuner och försvarsmakten dvs. återbördas till skattebetalarna. Det är inte mer än rätt då en avveckling ofrånkomligt ger ekonomiska konsekvenser för Gävleborgs alla invånare exempelvis gällande försäkringspremier. Skogs-, olycksfall-, liv-, sakförsäkringarnas premier kommer att höjas eftersom släckningmöjligheter och övervakning av skogsbränder kraftigt kommer försämras.
  
  

• I bilagan ”Planbeskrivning” till detaljplanen kan man läsa följande på sidan 10 om strandskydd:

”Spikåsbäcken, i planområdets östra gräns, omfattas av ett strandskydd på 100 meter. Strandskyddsområdet runt Spikåsbäcken består idag till stor del av en tätare lövträdsvegetation uppblandat med öppen jordbruksmark och det öppna landskap som är ett resultat av flygplatsens verksamhet. Planens genomförande innebär att större delen av strandskyddsområdet på fastigheten Överhärde 63:1 kommer att planläggas som allmän plats, NATUR, med kommunalt huvudmannaskap. Strandskyddsområdet spikåsbäcken, övriga vattendrag bedöms som diken”.

Vi kräver att strandskyddsområdet skyddas i sin helhet. När det gäller avsteg från detta har Gävle kommun att följa 7 kap. 18 c–d § miljöbalken som anger särskilda skäl som kan godtas för att upphäva strandskyddet. Länstyrelsen kan också upphäva strandskyddet om andra skäl föreligger. Vi kräver därför att skälen detaljerat redovisas offentligt eller att Gävle kommun kan visa att länsstyrelsen upphävt strandskyddet. Detta skall ske innan antagande av detaljplanen.

• 2018-09-26 Beslutar Samhällsbyggnadsnämnden om planbesked och planuppdrag. I beslutsunderlaget beräknar Samhällsbyggnadsnämnden att ärendet kommer ta ca 6-9 månader. I bilagan ”Planbeskrivning” till detaljplanen kan man läsa följande på sidan 2: ”Detaljplanen handläggs med utökat förfarande”. I normalfallet tar det ca 9 månader för ett enkelt ärende vilket detta inte är, medan det för ett utökat förfarande tar ca 1-1,5 år. Detta kan man läsa om både på Gävle kommuns hemsida samt i broschyren ”Detaljplaner- Så fungerar det” som Samhällsbyggnads i Gävle gett ut.
  
  Vi anser att Gävle kommun forcerat fram detaljplans förslaget och därför valt att inte utreda förslaget fullständigt enligt det utökade förfarandet som krävs. Detta bekräftas också av de många frågetecken som bl.a. vi påpekar, men det finns säkert fler brister som andra påpekar. Vi kräver därför att Gävle kommuns mest omfattande exploaterings- och detaljplanförslag analyseras och utreds minst enligt den omfattning som det vanligtvis tar för ett utökat förfarande dvs. 1-1,5 år och helst mer än så för att det skall vara trovärdigt. Eller erbjuder Gävle kommun förtur och snabbare behandling för vissa företag?
  
  

• I bilagan ”Planbeskrivning” till detaljplanen kan man läsa följande på sidan 3: ”Den reguljära flygtrafiken på Rörberg har upphört och idag förekommer i huvudsak privat/kommersiell flygtrafik med mindre flygplan och sjukvårdsflygningar”. Detta är felaktigt. En stor del av de flygningar som förekommer på flygplatsen är skolflygningar, brandspaningsflyg, tävlingsflyg, polisflyg, sjöräddning m.m. Dock så förekommer privatflygning i form av rekreationsflyg och kommersiella flygningar för lantmäteriet. Sjukvårdsflygningar förekommer inte alls längre efter det att Gävle kommunfullmäktige beslutat avveckla instrumentflygplatsen 2016-11-21.
  
  Eftersom Gävle kommun uppenbarligen inte vet vilken flygtrafik som trafikerar flygplatsen, så kräver vi att detta kartläggs och att konsekvenserna för en avveckling utreds ordentligt samt att åtgärderna för att kunna upprätthålla det samhällsnyttiga flygets insatser/funktioner och krisberedskap redovisas. Detta skall göras innan ett antagande av detaljplanen sker.  
  
  

• I bilagan ”Planbeskrivning” till detaljplanen kan man läsa följande på sidan 3-4. ”Området har bedömts lämpligt för denna typ av utveckling på grund av dess närhet till ställverken/ transformatorstationerna i Stackbo och Ängsberg. En knutpunkt i det nationella kraftledningsnätet som kan erbjuda stora mängder elkraft med hög säkerhet. Den typ av verksamhet som kan dra nytta av platsen förutsättningar och möjligheten till större byggnader går ofta att härleda till verksamhetsutövare inom it och kommunikation”.
  
  Vi har efterfrågat denna undersökning som gör att Gävle kommun bedömmer just detta område som lämpligt, men det finns ingen sådan undersökning gjord. Detta samtidigt som flertalet nyligen utkomna rapporter visar på problem i stamledningsnätet och att just etableringar av energiintensiva verksamheter som serverhallar skapat enorma problem för de städer som tillåtit sådana etableringar.

• Detta också samtidigt som Gävle kommun avser växa med 20% i närtid.

• Detta också samtidigt som vi går in i en period då invånarna självmant väljer eller tvingas välja att köpa elbil.

• Detta samtidigt som många av våra redan etablerade energikrävande företag som t.ex. Sandvik, Ovako, Korsnäs och Stora Enso m.fl. har krav på sig att ställa om till fossilfri produktion de närmaste åren dvs. avveckla processer som använder fossila bränslen för att ersätta dessa med el.
  
  

Vi kräver att Gävle kommun utreder detta och redovisar hur planen ser ut som löser energiproblematiken som alla rapporterar om, för det kan ju inte ha undgått någon. Vi kräver att detta redovisas innan beslut om antagande av detaljplanen tages.
Källa: Rapporter från PÖYRY och Svenska Kraftnät, även artiklar i Dagens industri och flertalet dagstidningar m.m.

• En total avveckling av flygplatsen kräver en ändring av gällande översiktsplan, vilket klargjorts tidigare i detta dokument. Då kommer även samråd med länsstyrelse, berörda kommuner och andra intressenter krävas. Det krävs också att Gävle kommun redogör för konsekvenserna av både avvecklingen, men även för den verksamhet som är tänkt bedrivas på området. Detta gäller ju även för underlaget till detaljplanen.
  
  Vi kräver därför att Gävle kommun tydligare klargör vilken verksamhet som avses skall bedrivas på området. Att endast ange att avsikten är att det skall etableras energiintensiva verksamheter duger inte för att klargöra de faktiska konsekvenserna av detaljplanen. Energiintensiva verksamheter kan vara allt ifrån stålverk, kolkraftverk eller serverhallar för att nämna några exempel. Verksamheten måste specificeras tydligt och kopplas till konsekvenserna i detaljplanen för att det skall ge någon som helst trovärdighet. Detta skall ske innan beslut om antagande av detaljplanen tages.
  
  

Just nu (2019-03-18) är det 1789 personer som skrivit under Beredskap Gävleborgs namninsamling och därmed motsätter sig avvecklingen av Gävle Flygplats och de faktiska konsekvenserna avvecklingen kommer ge. Det är alltså ett stort antal invånare i Gävle och Gävleborgs alla kommuner som anser att avvecklingen är ett dåligt beslut som medför alltför stora konsekvenser för Gävleborgs alla invånare och företag när det gäller viktiga samhällsfunktioner och krisberedskap.

Daniel Färnstrand, Anders Hellström,Per Stenson
beredskapgavleborg.se

26 april 2019 16:31