Gävle i ett krisscenario - Brandflyg (Uppdaterad)
Ingen
har kunnat undgå att se att det svenska samhället under sommaren
har ställts inför en omfattande kris, pga framförallt
skogsbränder.
Skogsbrandflyget har jobbat för högtryck under
flera månader. Piloter och andra i flygklubbarna som håller igång
verksamheten har ansträngt sig utöver det vanliga men vi har gjort
det med stolthet och glädje. Åtskilliga gånger har våra
brandflygare rapporterat skogsbränder som inte hunnit växa till
sig, så att räddningstjänsten och andra har kunnat slå ner elden
i ett tidigt skede. Vid andra tillfällen har elden kunnat växa till
sig därför att den har varit svåråtkomlig.
För
att klara bevakningen så används resurser (piloter och flygplan)
från alla flygklubbar i länet. Ingen klubb klarar av att
tillhandahålla flygplan och piloter själv. Vi har en utgångspunkt
med ca fem flygplan och var i ett skede nere i bara ett flygplan
tillgängligt. Detta beroende på att flygplan som flyger mycket
måste det göras service på. Detta sker var 50:e och var 100:e
flygtimme. Vi har samma problem som alla andra, nämligen att även
dom som jobbar på flygverkstäder vill ha sommarsemester. Av
säkerhetsskäl får vi inte själva göra service. Ett sådant
enkelt jobb som att göra ett oljebyte får vi inte göra själv. Vi
kan men får inte.
När det gäller bränsle till våra flygplan
så är inte det något som kan köpas på vilken mack som helst utan
vi måste vänta på leverans från Stockholm eller Västerås. Alla
skriker efter bränsle samtidigt, så det kan hända att någon från
Storvik tankar i Gävle och tvärtom, beroende på var det finns
bränsle.
Piloterna som deltar frivilligt utan ersättning är inte heller en oändlig resurs. När vi flyger som mest så görs det tre flygningar per dag. Mellan flygningarna skall tankning ske, tvättning av rutor mm. Det blir ofta 12-timmarsdagar. Det orkar man inte dag efter dag. Vi har därför delat upp fördelningen av dagar på de olika flygklubbarna så att det blir lagom portioner. I slutet av varje period blir det ändå ansträngt om det skall ske många flygningar per dag. Vi behöver alla flygklubbar med det lokala engagemanget med sina resurser och sin lokalkännedom. Flygklubbar spridda över länet är inget som man kan koncentrera till en flygplats och en flygklubb för att eventuellt rationalisera, för det är detsamma som att ta död på verksamheten.
Bara
under sommaren 2018 hade brandflyget i Sverige upptäckt ca 400
bränder. Ett normalår ligger detta på ca 100 bränder.
Normalkostnad för brandflyget per år är ca 5-10 miljoner. Jämför
det med kostnaden för en brand som får växa till sig som
Ljusdalsbränderna. Kostnad för samhället på över en miljard.
Räknar man ihop kostnaderna för alla skogsbränder i Sverige så
hamnar man på långt över en miljard. Det går att få fram en
kostnad men sammanställningen kommer ca ett år efter det att
kalenderåret är över.
Förutom att upptäcka bränder så har
skogsbrandflyget lotsat fram räddningstjänsten fordon till rätt
plats. Det finns inget svårare än att leta efter en skogsbrand från
marknivå. Även när allmänheten har ringt in om bränder så har
räddningstjänsten ryckt ut och blivit stående i olika skogsområden
utan att hitta någon brand. Då har skogsbrandflyget kunnat
kontrollera om det finns en brand. Om det inte finns någon brand så
kan man skicka hem fordonen. Detta reducerar kraftigt kostnaden för
räddningstjänsten. Det gör också att räddningstjänsten har
bättre beredskap för vanliga bränder, bilolyckor mm.
När väl skogsbrandflyget har upptäckt en brand så flyger man fram till branden och tar en position på branden som sänds omedelbart till en drop-box där räddningstjänsten har tillgång till den omedelbart. Därefter tas några bilder på branden från olika håll. En dialog med SOS Alarm sker om flygplanet skall ligga kvar för att eventuellt lotsa fram brandbilarna. När räddningstjänsten säger att man har kontroll på position så flyger brandflyget vidare på sin bevakningsslinga.
Så långt upptäckt av brand.
Vid Ljusdalsbranden så blev Sveg flygplats den som helikoptrar och vattenbombare tankade på och intog måltider. Det blev ofrånkomligt så att det blev kö till tankning och annat. Helikoptrar som hade utgångsbasering Stockholm och Mälardalen passade då på att tanka i Gävle. Även här blev det kö, vilket jag såg med egna ögon. Alla flygplatser som kan avlasta den mest belastade flygplatsen är tillgodo. Insatserna i själva brandområdet blir dessutom effektivare om vattenbombarna har kort väg till bränsle. Nästa gång vet vi inte var branden uppstår. Det kanske blir så att Gävle flygplats ligger bäst till.
Nu krävs det lite eftertanke. Varför växte denna brand till sig så väldigt? Jo därför att släckinsatser gjordes inte omgående. Att låta en brand växa till sig är ett gigantiskt slöseri med resurser. Insats med snabba vattenbombare måste ske inom 30 minuter. Då kan man få hejd på branden.
Då gäller det att en eller två vattenbombare kan ligga och pumpa in vatten i branden så länge som möjligt redan under de första timmarna. Det betyder att man måste komma åt jetbränsle i närområdet. Det måste finnas en öppen flygplats med jetbränsle. Gävle flygplats var en sådan flygplats och kan bli det igen. Jetbränslet kan inte ligga i tanken och vänta på en vattenbombare som skall komma. Det kan gå för lång tid mellan insatserna. Gävle flygplats hade bra omsättning på jetbränslet tack vare ambulansflyget som kom varje vecka. Ca 70 ggr per år. Vintertid hade man även ad-hoc charter för Brynäs IF ishockeylag.
Anders
Hellström
Beredskap Gävleborg
30 december 2019 15:16